dressyrwelsh.blogg.se

2013-07-30
14:58:47

Det tar sig, sakta men säkert!

Dryg sjukdom, fortfarande "off". Såfort jag varit upp och ansträngt mig minsta lilla så är jag helt skakig och konstig. Jag har inte tid med det här, det var liksom inte alls planerat att ta 2 veckors semester "från livet" :/
 
Men ibland får man ta det som det blir och nu blev det såhär. Jag gör mitt bästa för att kvickna till fortast möjligt, dvs äter och sover typ. Där emellan övar jag på att orka igen. Även om det går för jäkla sakta så tar det sig åtminstone, jäkligt sakta, men säkert!
 
Har dessutom haft slut på internet på telefonen och inväntat mitt nya mobila bredband så stackars mig har inte ens kunnat underhålla mig med det. Så nu idag var jag och hämtade det nya som kommit så nu är mitt liv lite roligare igen! Har därmed också betalat in för några spännande bilder på cobben från Sjöboutställningen så hoppas på att de dyker upp inom de närmsta dagarna :D
 
Han, cobben, vilar för övrigt. Av ovanstående förklarliga skäl. Fick ställa in min träning i CR igår också. Typiskt, jag som sett fram emot det så mycket. Men känns lite meningslöst att försöka rida en träning när man blir helt orkeslös av att bara försöka borsta honom lite :(
 
Saknar verkligen att sitta på den bruna ponnyn.....
 
 
 
 
 
2013-07-25
20:39:40

Det blev verkligen inte som jag tänkt mig!

Den icke existerande uppdateringen beror på sjukdom hos personalen!

Barnsjukdomar är inte och leka med... Vuxna brukar inte bli så sjuka, men just det där "brukar inte" föll bort i just mitt fall. Jag fick till och med prova åka till akuten i den gula bilen med blålampor på taket. En gång uttryckte jag en lite önskan om att få prova, men jag har insett att man ska vara väääääldigt försiktig med vad man önskar, för det kan bli verklighet :/ tack och lov fick jag komma hem fort, jag bidrog eventuellt lite till det själv, jag uttryckte ganska klart att jag inte ville stanna där längre än nödvändigt! Sängen på akuten va fruktansvärd, jag som e så känslig ;) pulsmätaren pep envist om att pulsen va för hög och en mojäng på armen komprimerade hela överarmen var 5e minut för att konstatera att trycket va konstant lågt. Jag mådde inte så bra, jag mådde helt ärligt skitkass!

Underbara människor kom och underhöll mig medan jag låg där och halvsov och väntade på att dropp påsen skulle bli tom. Jag fick en kramgris och sedan tog de hem mig, tack gode Gud för det! Min säng har otroligt mycket mer komfort! Kanske tror de att alla patienter på akuten är medvetslösa och inte märker vad de ligger på, men det finns faktiskt känsliga, vakna patienter som skulle må bra av att ligga på en madrass. Alla vet att timmarna på akuten är både många och långa, och längre blir de när man håller på att få liggsår av sängen. Tur jag hade grisen!

Tydligen trodde man det var en virusinfektion, så inga mirakelpiller delades ut utan bara ett "vila och vänta" så blir du normal sedan. Undrar hur lång tid det tar, jag avskyr att vara klen och trött!

Resten av dagarna har jag spenderat i liggläge. Alla andra lägen innebär att jag blir helt genomtrött efter bara en pytteliten stund. Men om vila hjälper så får det väl vara så då! Blomman vilar såklart, jag har bara orkat gå ut och krama honom idag och igår. När det blir såhär är det så otroligt tacksamt att ha honom utanför dörren så jag ända kan titta på honom <3 Tur det finns underbara folk som hjälper mig att sköta honom när jag e kass, hur mycket värt som helst!

Mamma kom upp och hjälpte mig med lite mat och vanligt fix och har luftat Fiffi lite åt mig. Annars har Fiffi för det mesta sovit jämte mig i soffan eller i sängen hela tiden, hon e väldigt trofast, bästa lilla vovven! Mimmi tog med henne till stranden igår så hon fick busa av sig med den stora hunden. Hoppas snart jag kan följa med till stranden och busa också. Jag saknar verkligen min ork och energi..... Men den kommer ju tillbaka, förr eller senare, det sa doktorn!

Kuliga nyheter är att Blomman nu är anmäld till Riks i Augusti ( jag e redan nervös) och på måndag ska vi rida CR, tycker nog jag borde vara ok för det om det fortsätter så här, det är ju ett helt gäng dagar dit och jag behöver något kuligt att se fram emot :)


2013-07-20
22:41:33

Time to go to bed!

Kväll igen, slut för idag! Har haft galen huvudvärk under hela eftermiddagen och kvällen, men det börjar släppa nu. Tror jag druckit för lite och det i kombination med sol och konstant kisande blir inte så bra för huvudet mitt. Använd solglasögon och drick mer eller ta en Alvedon så är problemet löst, men varför göra det lätt för sig när man kan göra det svårt ;)
 
Är en hund fattigare nu. Det blir lite tomt på något sätt. Voffvoff "tar plats", fast menat på ett bra sätt, han är störtskön, storpersonlighet.se kan man också kalla honom. Väldigt unik hund det där, väääääldigt unik! Tror minsann Fiffi tycker det är lite tomt också. Jag vill nog väldigt gärna ha 2 faktiskt, det är roligt med 2 och hur man än vrider och vänder på det så har de dels kul tillsammans och sällskap av varandra när man måste lämna dem. Men just nu passar inte en valp riktigt in, inte en vuxen heller, en hund till passar helt enkelt inte in. Och det känns som en otroligt dåligt ursäkt att köpa en hund för att den jag har ska få sällskap :/ Voffvoff har verkligen hjälpt Fiffi när han sällskapat med henne hemma nu dessa dagarna när jag vart på jobbet, hoppas hon fortsätter tycka det är åtminstone lite mer ok att vara hemma själv även nu när han lämnat. Det känns i hjärtat att stänga dörren om min ledsna hund varje morgon, men vad sjutton ska jag göra, man kan verkligen inte ha en cocker spaniel med sig när man arbetar i en livsmedelsbutik :(
 
20.30 kom jag på att jag nog ville rida lite ikväll. Då är det lite extra underbart att gå de 20 meterna bort till stallet och hänga på han tränset. Vi skulle rida uppe i gräshagarna, men där var de så mycket bitiga insekter att det överhuvudtaget inte gick att vistas, jag trodde de hade gått och lagt sig vid tiden =P Så fick bli grushagarna utanför stallet istället. Hade valt bort sadeln, barbacka ger klart bästa känslan och minsta möjligheten till fusk från min sida. På slutet var han megafin!!! Så otroligt nöjd med honom för tillfället, eller rättare sagt min ridning, för rider jag bra så går han bra, tänk om jag bara kunde försöka se till att komma ihåg det när det inte går lika bra ;) Keep it simple, och då lossnar det! Hoppas verkligen jag får plats även vid nästa träningstillfälle för Júlio, känner att vi börjar komma tillrätta med det problem vi kom med sist. Nu behöver vi mer input så vi kan finjustera ännu mer! Har jag ännu lite mer tur blir det nog någon träning i centrerad ridning under vecka 30 el 31. Håller tummarna för det, min sits hade DEFINITIVT behövt sig en påminnelse om vad den borde vara! Kan ju skylla liiiite på min sneda rygg, men långt ifrån allt..... Sträcka på sig och använda magen är jobbigt och jag avstår helst, det syns på magen också, det är knappast några 6 rutor inte, mer 1 stor ensam stackare på mitten ;P
 
Avsluta kvällen med ett pass på bästa Blomman med en awsome feeling, då känns det lätt att drömma goa drömmar om stora tävlingar och fina priser sedan..... ;D