dressyrwelsh.blogg.se

Vi har börjat på en ny kurs jag och mina hundar, agilityträning för världens bästa syster. Och det är inte vilken agilitykurs som helst, det är premiäragilitykursen hos https://turboagility.wordpress.com/ !

 

Vi är en liten grupp med tanken att vi ska få springa mycket, det får vi, dag fick Fiffi köra och nu sover Fiffi på sin kudde i köket. Fiffi är trött i tassarna och hon är trött i kroppen och hon är trött i huvudet, men hon är nöjd och hon gillar att springa agility. Faktiskt så är hon liksom asball och ibland så är det svårt att inte låta det bli en pajasshow av alltihop för hon är liksom bara obetalbar. Sådär som bara en spaniel kan va. Alla med en spaniel vet att livet med en spaniel sker på spanielns villkor, vill den springa agility gör den det och då gör den det så galet bra att träning är ungefär överflödigt. Vill den inte, nä då gör den inte det och det spelar ingen roll om trugar och bönar och ber för vill den inte så vill den inte...!

 

Men Fiffi vill springa agility, oj vad hon vill! Och när hon förstår så är hon så himla fräsig! Hon nästan darrar när hon sitter i starten, hon laddar, och sen skjuter hon iväg. Och visst, tittar man på filmen så ser de ju ganska långsamt ut när jag jämför med hur Thea kör eller för att inte tala om Kitty och Tindra. Men det är liksom inte det som är själva grejen, själva grejen är att hon vill och hon laddar och hon älskar det och hon gör det på SITT sätt. I det här fallet är vi rätt överrens om vilket sätt det är, men hade vi inte vart det hade villkoret för att vi skulle göra det här ändå vart att vi gjorde som hon ville.

 

Ibland får spanielattityder en att slita sitt hår och man kan ordagrant känna hur grå, tjocka hårstrån börjar växa på huvudet, men sedan glömmer man det där med håret, den är liksom så charmig så det spelar ingen roll någonstans hur många gråa hår den ger mig, för jag älskar den, så outsägligt mycket! Och den är så cool, den är så galet cool, för hon är hon, och gode tid den som skulle försöka ändra på det!

 

Här är Fiffis film från kvällens träning! På slutet är tassarna lite trötta och på många ställen tvivlar jag på att hon faktiskt ska göra som jag tänkt så då tappar vi flowet. Jag glömmer springa, jag snurrar i cirklar och ibland så ser de verkligen ut som att jag inte har en aning om vad jag pysslar med, men som tur är så vet ju Fiffi hur hon vill göra, så hon gör sin grej ändå. Ibland hoppar hon lite extra för att hon gillar att hoppa och ibland så finns det nån spännande doft i tunneln som måste undersökas, men däremellan så äger hon så som bara en Fffihund kan!

 

Vi tackar världens bästa syster för världens bästa träning och om någon av våra kurskamrater mot förmodan läser detta så tackar vi för trevliga nya bekantskaper! Nästa vecka är det dags igen, men då är det Theas tur att sätta tryck i tassarna. Tycker jag att de va jobbigt att springa idag lär de bli kämpigt nästa gång ;)